Nationellt kunskapsstöd för RACT modellen

Välkommen att bli medlem i Nationellt kunskapsstöd för RACT modellen

Medlemskapet kostar 200kr och gäller i ett år. Som medlem får du tillgång till arbetsboken, material, webbinarium, nätverksträffar, instruktionsfilmer och annan intressant information.

För att bli medlem betalar du 200 kr till BG: 5274-1931 och skickar ett mail med ditt namn och kontaktuppgifter till info@nationelltkunskapsstodforcasemanagers.se.

Vill ni som organisation bli medlem och ha fri tillgång till det som ingår i medlemskapet, vänligen kontakta oss för kostnad och mer information via info@nationelltkunskapsstodforcasemanagers.se

RACT modellens kärnkomponenter:

• Integrerade team: Samverkan mellan olika yrkesgrupper för helhetsstöd.
• Personcentrerad vård och omsorg: Insatser anpassade efter individens behov formulerade tillsammans med personen som aktiv medskapare.
• Kontinuerlig uppföljning: Regelbunden justering av insatser baserat på individens utveckling.
• Samordnad vård och omsorg: Samordning av individens kontakter med olika vårdgivare och myndigheter för att underlätta. Samt samordning av insatser för samsjuklighet och/eller komplex psykiatrisk problematik.
• Tillgänglighet: Vården/stödet ska vara lättillgänglig och nära individen. En arbetsrelation, allians, byggs upp mellan CM och individen baserat på tillit. Ett partnerskap.
• Brukarinflytande: Ökat inflytande och delaktighet på alla nivåer för individen genom bland annat delat beslutsfattande.
• Självständigt liv: Möjliggöra för individen att leva ett självständigt liv utifrån sina förutsättningar. Förbättra individens förmåga att hantera olika situationer och lösa problem.

Begrepp och förklaringar:

Resursgrupps-ACT (RACT) består av ett integrerat team, med personer från både kommun och region där klienten och resursgruppen hela tiden är delaktig i planering och beslut. Arbetsmetoden RACT ger ett sammanhållet stöd till personer med missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Utmärkande för RACT är resursgruppen, som utgör navet i arbetet. I RACT är det klientens individuella behov, mål och prioriteringar som styr arbetet mot återhämtning.

Case Manager/vård- och stödsamordnare (CM/VoS). En av verksamheten utsedd person som har i uppdrag att ansvara för kontakten med klienten och har det övergripande samordningsansvaret för klientens aktuella pågående insatser. Kontakten är långsiktig, och innehåller stödjande och rehabiliterande insatser.

Resursgruppsmötet är ett regelbundet återkommande möte med resursguppen (oftast var 3:e månad) där klienten, CM/VoS och de personer klienten bjudit in deltar för att dennes mål kan uppnås. Mötets utgångspunkt är klientens individuella plan. På resursgruppsmötet samordnas alla insatser som planeras och som ska utföras mellan mötena. Uppgifterna delas ut till respektive funktion i resursgruppen. De viktigaste personerna är med varje möte och andra kan tillkomma vid speciella tillfällen.
Även en mindre s.k. supportgrupp - bestående av CM, klienten och av klienten utvalda
personer - är en väsentlig del i RACT modellen där man mellan resursgruppmötena jobbar tillsammans med klientens mål och delmål.

RACT är en manualbaserad modell som stärker och ökar klientens kunskap om sig
själv och sina egentliga behov. Modellen hjälper klienten att planera, genomföra och utvärdera sin planering tillsammans med vården och kommunen och andra viktiga aktörer som klienten är i behov av.

Socialstyrelsen - Case Management, 20241030
Nationella vård- och insatsprogrammet Schizofreni - Integrerade insatser ... ..., 20241030
Nationella vård- och insatsprogrammet Schizofreni - Vård- och stödsamordning, 20241030
Nationella riktlinjer för vård- och stöd vid missbruk och beroende ... ...- S. 136, 20241030

Bakgrund

2017 bildades det Nationella Rådet för Resursgrupps-ACT och liknande modeller (numer Nationella kunskapsstödet för Case managementmodellen RACT/NKCM) vid ett möte i Karlstad.

Syftet med NKCM är att utgöra ett nationellt organ vars arbete ska inriktas på att driva och utveckla arbetet kring RACT som är en integrerad samt samhällsbaserad case management modell. Rådet ska främja kunskapskapsuppbyggnad, metodutveckling, stödja forskning samt aktivt arbeta med ett nationellt kommunikationsutbyte inom området.

NKCM ska verka och inspirera för spridning av information om RACT och stödja verksamheter som är intresserade att utveckla och införa RACT eller modellen. Nätverket ska alltid ta hänsyn till, samt arbeta för, ett brukarperspektiv. Nätverket ska härutöver självständigt ta initiativ till kompletterande aktiviteter för att främja en positiv utveckling inom området. Nätverket ska arbeta för att man ska kunna få motsvarande utbildning i RACT var man än befinner sig i riket. Lärandemålen ska vara de samma överallt. Det nationella kunskapsstödet för Case managementmodellen RACT ska stödja och aktivt arbeta för: - lnformationsutbyte och kvalitetsutveckling - Att formulera ramar och kvalitetskriterier för nationella utbildningar.

Styrelsen

Styrelsen för Nationellt kunskapsstöd för Case managementmodellen RACT består av en ordförande, en vice ordförande samt minst tre och högst nio ledamöter.

Styrelsen består 2024 av:

Ordförande - Cecilia Fjellsson
-Metodhandledare i RACT, arbetar dagligen med metoden på Kungälvs psykiatriska klinik.

Viceordförande - Petra Rosengren
-Verksamhetsutvecklare och tidigare Case Manager i Socialförvaltningen, Örebro Kommun.

Kassör - Johan Landström Flink
-Socionom, adjunkt Karlstad universitet, RACT metodhandledare.

Ledamot - Maria Sundholm
-Vård- och stödsamordnare/CM och RACT metodhandledare i Forshaga socialpsykiatri.

Ledamot - Petra Andersson
-Samordnare Stöd och boende samt CM Hammarö kommun - driver under 2024 projekt tillsammans med Region Värmland för implementering av RACT i länet.

Ledamot - Jenny Ahto
-Samordnare för intressepolitik, brukarinflytande på NSPH VG och Göteborg. Utbildad arbetsspecialist, jobbat både kommunalt och på NSPH med metoden IPS

Kontaktuppgifter

E-post till NKCM - info@nationelltkunskapsstodforcasemanagers.se

Ordförande Cecilia Fjellsson - cecilia.fjellsson@vgregion.se

Viceordförande Petra Rosengren - petra.rosengren@orebro.se

Kassör Johan Landström Flink - johan.landstrom-flink@kau.se

Ledamot Maria Sundholm - maria.sundholm@forshaga.se

Ledamot Petra Andersson - petra.andersson@hammaro.se

Ledamot – Jenny Ahto - jenny@nsphvastragotaland.se

Assertive Community Treatment (ACT) är en samhällsbaserad behandlings- och rehabiliteringsmodell för psykiatriska team som introducerades i USA i slutet av 197O-talet av Stein, Test och Marx, som ett bättre alternativ till den traditionella sjukhusmodellen. Målgruppen var patienter med svåra psykiska besvär och funktionsnedsättningar

Modellen innebär att ett integrerat/multidisciplinärt team med ca 10 heltidsanställda personer gemensamt ansvarar för 100 klienter. Arbetssättet fokuserar på uppsökande verksamhet och på att ge intensiva vård -och stödinsatser under lång tid. ACT vänder sig till människor med allvarlig psykisk sjukdom i samhället med omfattande funktionsnedsättning. I synnerhet handlar det om individer som är svåra att engagera i vård och som riskerar att ofta läggas in på psykiatrisk klinik, bli hemlösa, försumma sin egenvård eller hamna mellan stolarna i vårdapparaten. I teamet bör det förutom sedvanliga kompetenser i psykiatrisk öppenvård, även finnas specialister på missbruk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa team kallas nu ofta för ortodoxa ACT-team. De inspirerade till en utveckling av nya versioner runt om i världen, till exempel i Australien, Canada, Italien, Nya Zeeland, Storbritannien och USA. Internationellt är ACT -modellen erkänd som en evidensbaserad intervention. De första (?) ortodoxa svenska ACT-teamen startar på 2010-talet.

Case Management (CM) som begrepp spreds under 1980-talet. CM som även kallats kontaktmannaskap, är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett sån självständigt liv som möjligt. Case management är egentligen ett samlingsnamn för flera typer av stödmodeller. I samtliga modeller har en vårdsamordnare, en sk CM, en koordinerande funktion med ansvar för utredning, planering och adekvata insatserna genomförs och följs upp med klienten. Däremot skiljer sig de olika modellerna vad gäller intensiteten i kontakten, graden av samordning samt vårdsamordnarens roll i de behandlande och rehabiliterande insatserna. I Sverige 2018 använder man även begreppet fast vårdkontakt.

Begreppet Intensiv Case Management för målgruppen växte fram under 1980-talet. I denna modell för case management är det viktig med kontinuitet i behandlingen och utvecklandet av terapeutiska allianser, det vill säga fasta personliga relationer mellan patient och professionella. Förhållningsättet skall prägla ACT-principerna: aktivt uppsökande, en integrering av vård och stödåtgärder, ha färre personer per behandlare och hög tillgänglighet. Man bör ingå i ett multiprofessionellt team där både psykiatrisk och psykosociala åtgärder (inklusive krisinterventioner) finns tillgängliga och i stor utsträckning genomförs av teamet i personens vardagsmiljöer. För personer med schizofrenliknande tillstånd som också har beroende problematik, behandlas både psykossjukdomen och missbruket samtidigt i insatsen.

Resursgrupper På 1980-talet skapade lan Falloon begreppet lntegrated Mental Health i Buckingham, England, delvis inspirerad av Robert Libermann i Kalifornien, USA. I slutet av 198O-talet utbildades flera svenskar i arbetssättet. Man utgick bl. a från en manual kallad BFT, Behavioural Family Therapy. lngredienserna i denna är kortfattat en kartläggningsfas med olika intervjuer, en undervisningsdel med främst psykopedagogik och tidiga varningstecken, samt en behandlingsdel med social skills training, kommunikationsträning och problemlösning. I BFT introducerades begreppet resursgrupp för familj och andra närstående runt individen. Den första svenska manualen översattes 7990 till Beteende inriktad familjeterapi av Per Borell.

Parallellt med BFT spreds även utbildningar och liknande kliniskt arbete med Ett Självständigt Liv (ESL) och Psykopedagogisk intervention (PPi) igång. Dessa hade också initierats av Falloon och Libermann. Berglund, Borell & Kärräng reviderade BFT i mitten på 9O-talet, till manualen: RFS, Resursgrupps- och familjestöd- som passade bättre i ett svenskt sammanhang. I en resursgrupp ingår alltid brukaren, som också helst ska leda sin egen resursgrupp, eftersom det är brukarens personliga mål som styr vad man arbetar med i resursgruppen.

I början av l99O-talet bildas även Stiftelsen Schizofrenibistånd i Sverige som drev vårdprogrammet Integrerad psykiatri (IP) med fokus på psykosvård och även initierade forskningsprojektet Optimal treatment projekt (OTP) kring evidensbaserade interventioner kring schizofreni. Drivande i stiftelsen var Ulf Malm.
I IP blir resursgruppen den centrala punkten. Här är multi professionella öppenvårdsteam ansvariga utförare för vård och stöd. Patienter får egna arbetslag, kallade resursgrupper, bestående av patienten själv, en eller två case manager , psykiatriker, socionomer, arbetsterapeuter och andra resurspersoner-som i regel ingår i familj/närstående. Patienten avgöra vilka som ska ingår i resursgrupp. Ytterligare personer ansluts vid behov.

2003 publiceras första forskningsrapporten av resursgruppsarbete i Göteborg samt Svenljunga/Tranemo visar att resursgruppsarbete ledde till bättre social funktion och större patientnöjdhet än program för bästa praxis. Runt om i landet utbildas psykiatriska team och socialpsykiatriska verksamheter i de ingående metoderna. De patientgrupper man vände sig till först var personer med schizofreni, men numer talar man istället om SMI, alltså schizofreni, ADHD, bipolär sjukdom, samjuklighet och liknande svåra psykiska sjukdomar.

Från 2008 introduceras benämningen Vård-och stödsamordnare (VSS) som den svenska benämningen för intensiv CM (som inkluderar RACT). Man förtydligar även att den kommunala socialpsykiatrin i Sverige har mest kontakt med många individer med SMI.
2012 tydliggörs begreppet Resursgrupps-ACT (RACT) då kvalitativ forskning och en meta-analys identifierade resursgruppen, ACT-principerna och CM som kärnkomponenterna i IP.

Socialstyrelsen lyfter 2011 och 2018 i nationella riktlinjer för schizofrenliknande tillstånd (SMI) fram att Intensiv CM och ACT-team bör ha högsta prioritet för målgruppen. I de reviderande riktlinjerna 2018 beskriver Socialstyrelsen, RACT och VSS/CM som anpassats för svenska förhållanden.

I Nederländerna har Flexible- ACT ( FACT) växt fram. Den holländska varianten innebär ett ACT-team som har fortsatt kontakt med individer med SMI även när de inte är i behov av intensiva insatser. PÅ så sätt påminner man om sedvanligt psykosteam som finns i Sverige. Man använder en ”digital tavla” för att tydliggöra hela teamets ansvar för de individer som är i kris och behöver täta insatser. Det speciella med FACT är att man utifrån brittisk modell har en Peer-support (person med brukarerfarenhet) anställd i teamet. Man har från 2O17 börjat introducera resursgruppsarbete i FACT.

2O17 bildas det Nationella Rådet för Resursgrupps-ACT och liknande modeller vid ett möte i Karlstad och har sedan dess bytt namn till NKCM- Nationellt kunskapsstöd för Case managementmodellen RACT då fokus är att bygga ett närverk med samlad kompetens och ge förutsättningar för utbyte av erfarenheter.